Regler och standarder för konferenstolkning
Lagstiftning om flerspråkighet i internationella organisationer
EU:s och EU-institutionernas flerspråkighet garanteras genom rådets allra första förordning nr 1/58, där det i artikel 1 slås fast att medlemsländernas språk ska vara EU:s officiella språk.
Men den språkliga mångfalden är också ett av EU:s grundläggande värden, liksom respekten för individen och öppenheten gentemot andra kulturer. Detta speglas i ingressen till EU-fördraget, där det sägs att man inspirerats av Europas kulturella, religiösa och humanistiska arv och att man bekräftar den vikt som fästs vid principerna om frihet, demokrati och respekt för de mänskliga rättigheterna. I artikel 2 i EU-fördraget betonas respekten för mänskliga rättigheter och icke-diskriminering, medan det i artikel 3 anges att EU ska respektera rikedomen hos sin kulturella och språkliga mångfald.
EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna, som antogs år 2000 och blev rättsligt bindande genom Lissabonfördraget, föreskriver att all diskriminering på grund av språk ska vara förbjuden (artikel 21) och ålägger EU att respektera den språkliga mångfalden (artikel 22).
EU har 24 officiella språk medan FN har 6 arbetsspråk: arabiska, engelska, franska, kinesiska, ryska och spanska (läs mer om FN:s flerspråkighetspolicy).
IAMLADP (årligt internationellt möte om språkpolicy, dokumentation och publikation) är FN:s internationella forum och nätverk där chefer för internationella organisationers språk- och konferenstjänster möts och där även EU-institutionerna deltar.
IAMLADP-organisationerna har också gjort ett uttalande om flerspråkighet.
Upphovsrätt
När konferenstolkarnas arbete har spelats in och lagrats skyddas deras upphovsrätt och andra immateriella rättigheter genom internationell lagstiftning. Bernkonventionen skyddar upphovsmännens intressen. Översättningar skyddas som originalverk och översättarna som upphovsmän. När en tolks arbete har lagrats på ett fysiskt medium betraktas det som en översättning i den mening som avses i Bernkonventionen, och de exklusiva rättigheter som fastställs i konventionen gäller för upphovsmannen (källa: AIIC).
Upphovsrätten för fast anställda tolkars och frilanstolkars arbete för EU-institutionerna tillhör EU i enlighet med artikel 18 i EU:s tjänsteföreskrifter.
Ansvarsfriskrivning
När tolkning spelas in och görs tillgänglig för allmänheten eller sänds i medier måste EU-institutionerna bifoga en ansvarsfriskrivning i distributionsmedierna. Ansvarsfriskrivningen ska ange att tolkningen syftar till att underlätta kommunikation och inte kan betraktas som en autentisk återgivning av diskussionerna.
Standarder i internationella organisationer
Internationella organisationer har stränga ackrediteringsförfaranden för både fast anställd personal och frilanstolkar för att säkerställa tolkningens kvalitet.
GD tolkning har ett avtal om arbetsförhållanden med sina fast anställda tolkar. För frilanstolkar gäller en särskild konvention.
Yrkesstandarder och etiska normer inom GD Tolkning gäller många olika aspekter. Nedan beskrivs några av dem.
Lagarbete
Tolkar arbetar visserligen individuellt, men resultatet blir bäst om alla i gruppen gör bra ifrån sig och bidrar till lagarbetet. Det gäller både en liten grupp som delar på ett bås och en större grupp som samarbetar på ett möte. Tolkar bör alltid behandla sina kollegor, chefer och kunder med respekt och hänsyn. Det är inte bara personerna själva som ska respekteras utan också deras tid och utrymme.
Det är också mycket viktigt att hjälpa sina kollegor. Det är en grundläggande färdighet för tolkar, eftersom de måste veta exakt när och hur de ska erbjuda sin hjälp. De får inte tvinga kollegor att ta emot hjälp eller känna sig stötta om de säger nej. Ibland räcker det att veta att hjälpen finns till hands. På samma sätt är det klokt att låta kollegorna veta vilken hjälp du som tolk vill ha, särskilt om du tycker att du får fel slags hjälp.
Förberedelser inför möten
En av tolkarnas viktigaste skyldigheter är att noggrant och systematiskt förbereda sig för de möten som de skickas till. Ju mer de kan om mötets ämne, bakgrund och terminologi, desto bättre blir resultatet. Som hjälp för grundliga förberedelser och tolkning av hög kvalitet kan tolkarna använda AI-verktyg i enlighet med GD Tolknings riktlinjer om användningen av artificiell intelligens (AI). Eftersom mötena blir allt mer specialiserade och tekniska kan digitala färdigheter och AI-verktyg effektivt bidra till att snabba på mötesförberedelserna och se till att GD Tolkning behåller sitt goda kvalitetsrykte.
Sekretess
De dokument som delas ut elektroniskt före mötet eller skrivs ut och placeras i båsen måste skyddas. Det gäller även om de redan har publicerats. Man får inte låta ett exemplar ligga utanför båset, skicka elektroniska versioner till någon utanför EU:s skyddade nätverk eller diskutera känsliga möten utanför arbetsplatsen. Tolkarna får inte heller kopiera eller sprida dokument i onödan utan måste alltid följa principen om att bara de som behöver uppgifterna ska få tillgång till dem. De måste också förstöra sekretessbelagda dokument efter mötet.
Se ett videoklipp om hur man uppför sig professionellt i båset.
Utanför EU-institutionerna betraktas Internationella konferenstolkförbundet (AIIC) som garant för kvalitet och standarder. Som AIIC-medlem får du kollegial granskning och stöd av andra tolkar. Genom att gå med i AIIC åtar du dig att följa deras strikta yrkesnormer.
ISO-standarder för tolkning
GD Tolkning medverkar regelbundet i arbetet med ISO-standarder för tolkning. Vi deltar på ISO-mötena som experter utan rösträtt – bara ländernas nationella kommittéer kan rösta – men kan göra vår röst hörd och påverka besluten.
Den allmänna ISO-standarden för tolktjänster är ISO 18841: tolktjänster – allmänna krav och rekommendationer. Den standard som specifikt avser konferenstolkning är ISO 23155.
GD Tolkning följer ISO-standarderna trots att EU-institutionerna inte är ISO-certifierade.
Tekniska standarder
GD Tolkning följer också moderna tekniska standarder (även ISO-standarder) och bidrar till att utveckla dem.