Lagstiftning
EU:s och EU-institutionernas flerspråkighet slås fast i artikel 1 i rådets förordning nr 1/58, där medlemsländernas språk fastställs som unionens officiella språk. Från början, när EU fortfarande kallades Europeiska ekonomiska gemenskapen, fanns det bara fyra språk. Vid varje utvidgning har nya språk tillkommit. Så här står det i artkel 1 i förordningen:
”Följande språk ska vara officiella språk och arbetsspråk för unionens institutioner: bulgariska, danska, engelska, estniska, finska, franska, grekiska, italienska, iriska, kroatiska, lettiska, litauiska, maltesiska, nederländska, polska, portugisiska, rumänska, slovakiska, slovenska, spanska, svenska, tjeckiska, tyska och ungerska.”
Men den språkliga mångfalden är också en av EU:s grundläggande värderingar, liksom respekten för individen och öppenheten gentemot andra kulturer. Detta återspeglas i ingressen till EU-fördraget, där det sägs att man inspirerats ”av Europas kulturella, religiösa och humanistiska arv” och att man bekräftar den vikt som fästs ”vid principerna om frihet, demokrati och respekt för de mänskliga rättigheterna”. I artikel 2 i EU-fördraget betonas respekten för mänskliga rättigheter och icke-diskriminering, medan det i artikel 3 anges att unionen ska ”respektera rikedomen hos sin kulturella och språkliga mångfald”.
EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna, som antogs år 2000 och blev rättsligt bindande genom Lissabonfördraget, föreskriver att all diskriminering på grund av språk ska vara förbjuden (artikel 21) och ålägger unionen att respektera den språkliga mångfalden (artikel 22).
FN har sex arbetsspråk: arabiska, engelska, franska, kinesiska, ryska och spanska.
IAMLADP-organisationerna* har också gjort ett uttalande om flerspråkighet.
När konferenstolkarnas arbete har spelats in och lagrats skyddas deras upphovsrätt och andra immateriella rättigheter genom internationell lagstiftning. Bernkonventionen skyddar upphovsmännens intressen. Översättningar skyddas som originalverk och översättarna som upphovsmän. När en tolks arbete har lagrats på valfritt fysiskt medium betraktas det som översättning i den mening som avses i Bernkonventionen, och de exklusiva rättigheter som fastställs i konventionen gäller för upphovsmannen. (Källa: AIIC)
* IAMLADP (årligt internationellt möte om språkpolicy, dokumentation och publikation) är FN:s internationella forum och nätverk där chefer för internationella organisationers språk- och konferenstjänster möts och där även EU-institutionerna deltar.
Yrkesstandarder och etiska normer
EU-institutionerna och andra internationella organisationer har stränga ackrediteringsförfaranden för både fast anställd personal och frilanstolkar för att säkerställa tolkningens kvalitet.
GD tolkning har ett avtal om arbetsförhållanden med sina fast och tillfälligt anställda tolkar.
För frilanstolkar gäller en särskild konvention.
Yrkesstandarder och etiska normer gäller många olika aspekter. Nedan följer några av dem som nämns i ett utdrag ur GD Tolknings etikdokument:
1) Lagarbete: En tolks arbete är individuellt men kan bara bli riktigt bra om alla i gruppen gör bra ifrån sig och bidrar till lagarbetet. Det gäller både den lilla grupp som delar på ett bås och alla som samarbetar på ett möte. Vi bör alltid behandla våra kollegor, chefer och kunder med respekt och hänsyn. Det är inte bara personen själv som ska respekteras utan också personens tid och utrymme.
2) Hjälpsamhet: Det är också mycket viktigt att hjälpa sina kollegor men det är inte alltid lätt att veta när och hur man ska hjälpa. Vi får inte tvinga oss på kollegor och inte känna oss stötta om de inte vill ha vår hjälp. Ibland räcker det att veta att hjälpen finns till hands. På samma sätt är det klokt att låta våra kollegor veta vilken hjälp vi vill ha, särskilt om vi tycker att vi får fel slags hjälp.
3) Relätolkning: Respekt för kollegorna i de andra båsen visar man genom att använda reläknappen eller B-kanalen på rätt sätt, dvs. man släpper reläknappen efter returtolkningen för att frigöra kanalen för A-språkets bås eller för ett annat bås som vill göra en returtolkning.
4) Förberedelser inför möten: En av våra viktigaste skyldigheter som tolkar är att noggrant och systematiskt förbereda oss för de möten som vi skickas till. Ju mer vi kan om mötets ämne, bakgrund och terminologi, desto bättre blir resultatet. Förberedelserna kräver tid och arbete men är absolut nödvändiga för att vi ska kunna fullgöra vår viktigaste uppgift: att tillhandahålla bra tolkning.
Eftersom mötena blir allt mer specialiserade och tekniska kan det ibland vara svårt att förbereda sig, men det lönar sig alltid och gör att vi behåller vårt goda rykte.
5) Sekretess: De dokument som delas ut elektroniskt före mötet, och även de som skrivs ut och placeras i båsen, måste skyddas. Detta gäller även om ett dokument redan har publicerats i andra sammanhang. Man får inte låta ett exemplar ligga utanför båset eller skicka elektroniska versioner till någon utanför EU:s skyddade nät. Man får inte heller kopiera eller sprida dokument i onödan utan ska följa principen om att bara de som behöver uppgifterna ska få tillgång till dem.
Video om hur man uppför sig professionellt i båset
Internationella konferenstolkförbundet (AIIC) står för kvalitet och standarder, även när det gäller arbetsförhållanden. Som AIIC-medlem får du kollegial granskning och stöd av andra tolkar. Genom att gå med i AIIC åtar du dig att följa deras höga krav på yrkesstandarder och etiska normer.
ISO-standarder för tolkning
GD Tolkning har medverkat i arbetet med alla tolkningsstandarder som Internationella standardiseringsorganisationen (ISO) har tagit fram (utom standarden för gemenskapstolkning (13611) som antogs innan GD Tolkning började jobba med ISO). Vi deltar på ISO-mötena som experter utan rösträtt eftersom det bara är ländernas nationella kommittéer som kan rösta, men vi kan göra vår röst hörd och kan påverka.
ISO diskuterar för närvarande en särskild standard för konferenstolkning. I diskussionerna deltar även GD Tolkning.
Det finns en allmän ISO-standard för tolktjänster – ISO 188841: tolktjänster – allmänna krav och rekommendationer
GD Tolkning följer ISO-standarderna trots att EU-institutionerna inte är ISO-certifierade.
Tekniska standarder
GD Tolkning följer också moderna tekniska standarder (även ISO-standarder) och bidrar till att utveckla dem.