GD Tolkning kan tack vare sitt bidragssystem finansiera olika forskningsprojekt. Läs mer på vår sida om bidrag till lärosäten.
Automatisk taligenkänning
GD Tolkning, Gents universitet och Johannes Gutenberg-universitetet i Mainz drev under ett år ett forskningsprojekt för att bedöma de potentiella fördelarna och användbarheten för automatisk taligenkänning i tolkbåset. Projektet samfinansierades av GD Tolkning inom programmet Bidrag till utbildning i konferenstolkning. Det startade i september 2020 och pågick till augusti 2021.
Deltagande forskare var Bart Defrancq, chef för tolkutbildningen vid Gents universitet, och Claudio Fantinuoli (Johannes Gutenberg-universitetet i Mainz), grundare av InterpretBank. Helena Snoeck (Gents universitet) var projektets forskningsassistent.
Forskarna gjorde en enkät bland tolkarna hos GD Tolkning för att ta reda på hur de skulle kunna underlätta tolkarnas arbete och ta fram bra verktyg åt dem. I nästa skede bad de tolkarna att testa en lösning i sin tolkningsmiljö.
Hur kan automatisk taligenkänning hjälpa tolkar?
Automatisk taligenkänning kan fungera som ett bra stöd för tolkar i båset. Systemet extraherar information från talarens ljud för att underlätta tolkarnas jobb.
– På områden där människor kan vara mindre bra kan maskinerna vara osedvanligt bra och vice versa, säger Bart Defrancq.
Systemet visar de tal och siffror, namn och termer som talaren säger. Terminologin som används kommer från en evenemangsspecifik databas, vilket gör att tolkarna kan dra nytta av organisationens långa erfarenhet av konferenser och möten.
Det är viktigt att framhålla att inte allt som sägs visas på bildskärmen eftersom det skulle skapa en ytterligare kognitiv belastning för tolkarna. Syftet med den artificiella arbetskamraten i båset är att hjälpa tolkarna på specifika områden.
– Tolkarna kan använda systemet på samma sätt som en kollega i båset och rådfråga det när de behöver hjälp, säger Claudio Fantinuoli.
Hur organiserades försöket?
Ett tidigare experiment med tolkstudenter visade på lovande resultat. Till exempel förbättrade den automatiska taligenkänningen det totala resultatet för nästa alla sorters tal och siffror. Försöket gav vid handen att systemet i 95 procent av fallen visade rätt tal eller siffra. Forskarna ville bekräfta de här resultaten med tolkarna vid GD Tolkning för att förvissa sig om att de som ska använda och ha nytta av projektet får bästa möjliga upplevelse.
Tjugo tolkar deltog frivilligt i försöket. Tio kom från det nederländskspråkiga båset och tio från det spanskspråkiga båset. Tanken var att testa med ett romanskt och ett germanskt språk på grund av skillnaderna i hur tal bildas i de båda språkfamiljerna (jämför t.ex. ”treinta y dos” på spanska med ”tweeëndertig” på nederländska).
Under försöket fick deltagarna tolka fyra korta tal (fem minuter per tal med två minuters mellanrum, dvs. totalt 30 minuter) till sitt språk med hjälp av taligenkänningssystemet. Tolkarna spelade in sig själva med hjälp av GD Tolknings talarkiv och SCICrec, det inspelningsprogram som finns på plattformen. Med SCICrec kan man bädda in två ljudspår i en fil, vilket gjorde att forskningsteamet kunde jämföra tolkarnas arbete.
Ett första intryck
Carmen Gomez von Styp Rekowski från det spanskspråkiga tolkbåset deltog i försöket och tyckte att det var mycket intressant att prova något nytt som kan leda till en lösning som hjälper tolkar i deras dagliga arbete.
– Den automatiska båspartnern kan vara bra att ha i båset om resultaten är tillförlitliga, säger hon. Jag tycker att det är ett mycket användbart verktyg. Det ersätter inte en mänsklig kollega, men kan vara ett stort plus.
Verktyget är ett hjälpmedel i båset, även om det innebär att mängden information som tolkarna har att ta ställning till i realtid ökar.
– Det finns för- och nackdelar, fortsätter Carmen. I båset måste vi processa en massa information från olika källor, och det är inte enkelt att hålla uppmärksamheten uppe med fler verktyg än vi är vana vid. Ibland måste vi hämta information från internet när vi inte får den i mötesdokumentationen. Om taligenkänningsverktyget är pålitligt, lätthanterligt och praktiskt, kan det vara mycket användbart.
Länkar
Om du vill hålla dig uppdaterad och läsa mer om det här projektet, besök Gentuniversitetets sida.